Det här är en text jag skrev till en kurs jag läste för några år sedan. Det märks rätt tydligt att det är en kursuppgiftstext men se det som ett boktips.
I Leken som blev allvar försöker Tomas Peterson förklara svensk fotbolls övergång till professionalism genom en studie av Halmstads BK:s utveckling från andra halvan av sextiotalet till den överraskande allsvenska segern under Roy Hodgson 1976. På sextiotalet, 1967, beslutade fotbollsförbundet att tillåta professionell fotboll. Detta sammanföll med att Halmstads BK beslutade sig för en omorganisation för att åter ta sig upp i seriesystemet. Med professionell menas inte direkt fotbollsarbetare á la England utan mer en sammantagen syn av klubbens verksamhet som ett medelstort företag.
Professionalisering, menar Peterson, är de tre sammanfallande faktorerna organisation, ekonomi och fotbollsfilosofi. När Halmstads BK beslutat sig att ändra i klubben innebar det att man inledde en övergång från folkrörelse och amatörism till professionalism. Svensk fotboll kännetecknades fram till sextiotalets slut av amatörism, icke marknadsorienterad verksamhet och en social anknytning till arbetarklassen och arbetarrörelsen. Något som kom att ändras.
Klubben ändrade i sektionsplanen, man anställde folk, spelarna hamnade under kontrakt och folk från näringslivet lejdes till styrelsen. Under den amatöristiska folkrörelsetiden var det intäkterna som styrde utgifterna, i och med att klubben anställde folk så kom kostnaderna att leva sitt eget liv. Intäkterna kom att styras över från att främst handla om publikintäkter och lotterier till att handla om bidrag och företagssponsring. Man gick ut på en marknad och fotbollen förvandlades från bruksvärde till bytesvärde.
Fotbollsfilosofin, som vad jag kan förstå av Peterson, var dock föga förändrad fram till 1976 då Roy Hodgson tog över som tränare. Hodgson ville ha total kontroll även utanför planen och införde en fotbollsfilosofi med en människosyn som stod för kollektivitet och solidaritet. Man stod upp för varandra och på plan tog det sig uttryck i att man stötte högt upp och hade ständig press på bollhållaren i motståndarlaget så denne inte hann med att skapa något konstruktivt. En sådan strategi kräver att alla spelare är rörliga och deltar i såväl det offensiva som defensiva spelet. Peterson använder sig i det här fallet av begreppet hegemoni för att beskriva vad det är man vill uppnå med den taktiken på planen.
Halmstads BK:s ursprung i arbetarklass och folkrörelse gjorde klubben mottaglig för den filosofi Roy Hodgson ville introducera enligt Peterson trots att den på andra håll i landet, bortsett från Malmö FF där Hodgson hade en likasinnad kamrat i Bob Houghton, sågs som tråkig och motarbetades. Förutsättningen för att Hodgsons filosofi skulle kunna nå resultat menar Peterson var den professionalisering som klubben genomgått de tio åren före 1976.
Den empiri Peterson stöder sig på är intervjuer och Halmstads BK:s arkivmaterial. Intervjuerna med framförallt ”huvudpersonerna” ger en god bild av och förståelse för tankegångarna. Jag tänker framförallt på intervjuerna med Roy Hodgson.
I studiens inledande teoretiska del talar Peterson om kopplingen fotboll-samhälle, spelarna är samhällsmedborgare och utövandet kopplas därför till de förutsättningar det omgivande samhället skapar. Det är ett rätt lättförståeligt resonemang som jag menar att Peterson hade kunnat spinna vidare på i mer konkreta termer i själva redovisningen. Det jag även hade önskat mig är en forskningsöversikt kring just det nämnda resonemanget kring kopplingen fotboll och samhälle. Studien utkom 1989, inte mycket var skrivet på svenska med den kopplingen gjord. Det enda jag själv finner på svenska om svenska förhållanden från åren däromkring skriven med någon slags underbyggd vetenskaplighet i tanken är en rapport från Brottsförebyggande Rådet som handlar om idrottsrelaterat våld. Petersons bok var alltså välkommen.
Ser vi på vissa aspekter som han resonerar kring med vårt facitperspektiv 2012 så skulle man kunna glädjas åt sociologins-historieämnets förmåga att skönja tendenser i samhället. Peterson nämner i ett resonemang kring fotbollens förvandling till bytesvärde om att fotbollen blir en vara som andra varor och han resonerar även kring spelarförsörjningsstrategier där han påpekar att en del klubbar i praktiken kommer bli farmarlag. Vi befinner oss i en situation där den förra aspekten gått så långt att till och med i Hodgsons hemland där kommersialismen gått över de flesta gränser har visst motstånd börjat skönjas mot marknadifieringen av fotbollen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar